Girlgotnolife

Jag känner mig som en liten sorgsen tjej idag.
Fick gå från So:N bara för att jag och Suneerat grät så mycket.
En dag kvar, sedan flyttar hon.
Fatta hårt det känns!
Det är verkligen inte roligt.  Det kommer bli så otroligt tomt utan henne.
Men jag har ju mina pojkar, mina underbara fina pojkar som alltid ställer upp för mig!
Och så bor Suneerat bara några mil bort.... Men ändå!

Men Suneerat du ska veta att Jag ger dig inte min morgon och inte min dag, du får nått så mycket bättre du får hela jävla jag !

Orkar inte skriva idag men jag uppdaterar så att ni vet att jag lever. Min bästis flyttar om några dagar... Helvete. Jag är förälskad. Helvete igen.

Alltså jag måste säga, vampyrer är en av de roligaste filmerna jag sett på länge! Jag skrattade nästan så jag grät åt de otroligt löjliga men ändå så bra skämten. Det är en genomtänkt parodi på twilight som jag som ett twilight fan faktiskt uppskattar! Jag kan inte säga vad som var roligast, det var så mycket roligt men ekorren som käkade edward och varulvs dansen var faktiskt väldigt bra! Fick jag säga så skulle jag rekommendera den till de som har riktigt sjuk humor och är väldigt, väldigt trötta. Då är filmen underbar. På en skala från ett till fem får den nog fyra, alltså bra:p

Nu sitter jag i bussen, med mysiga människor! Julia, elvis och alexandra! Vi ska kolla film, vampyrer suger... Fan vad awesome det ska bli, med de här människorna har man faktiskt aldrig tråkigt xD! Awesome med människor som har typ samma humor som jag. Alltså, liksom grymt!

Färjan var faktiskt helt okej, egentligen hatar jag när folk åker ut bara för en sak, eller två menar jag! De ska supa och köpa taxfree! Helt jävla onödigt, det är seriöst läskigt med fulla människor, jag tro en vi träffade hade livsångest. Han bad om ursäkt för precis allt. Det skrämnde skiten ur edit och hon ville hoppa ut ur hissen pronto, men ja orkade inte. Jag söp inte men drack awesoma drinkar(utan alkohol, är man för liten och nykterist så är man) på tax freen köpte jag mig m&m jordnötter! Fatta jag älskar sådana, löjligt goda:p.

Snart flyr jag landet för en kort stund. Jisses vad skönt! Jag ser framimot att ha kul och festa lite med syrran!(Även om hon inte vill:p) Vi ska fira min farmor, bara därför vi åker dit. Egentligen förstår jag inte varför man firar att man blir äldre. Kanske för att man firar att nu jäklar är vi en dag närmare döden. Jippie? Jag tror jag borde bli svartrockare eller något. Jag bara tänker så mörkt ibland. Kul va?

Jag har en idé! Om man verkligen tycker om någon, om man verkligen vill vara någons vän då tycker jag inte att det är skyst att skylla på den. När den faktiskt har gjort allt den kunnat, när den verkligen försökt, eller hur? Jag tycker inte det är okej bara otroligt elakt. Att bara ta, inte ge någonting tillbaka. Så byggs inte vänskap. Eller är det så man gör? Är det så att man ska låta sin vän dö genom att äta upp denna inifrån. Spela med känslor och skita fullständigt i vad den känner, inte okej. Jag vill inte det. Sorry!

Imorgon ska jag bort. Åka över till finland under en en stund, ett dygn. Ska bli skönt att komma bort. Jag tänker på så mycket just nu och behöver komma bort! Jag hatar att behöva tänka på saker, tänka på det jävla fenomenet som kallar kärlek. Det gör mig bara eh vad ska vi säga? Tokig. Eller det kanske inte är det rätta ordet heller. Det gör mig otroligt osäker. Kärlek gör mig osäker på mig själv, jag brukar inte vara det. Men just det gör att jag inte kan vara mig själv, jag är så himla löjlig:(

Okej några saker ni bör veta om mig kanske? 1. Jag är faktiskt mig själv, det är bara att acceptera. 2, Jag tycker att Rasmus är lite söt. 3, Elvis och Suneerat är de bästa vänner som jag någonsin haft i hela världen. 4, Jag älskar språk, mest engelska! 5, jag gillar inte tjejer som bara klänger på elvis! 6, Jag har inte haft kille på jag vet inte hur länge som helst 7, Jag tror inte det behövs heller, förutom om det är en väldig fin en:p 8, jag är lite kär i nörd killar... 9, och så är jag rädd för mörker Och sist vill jag bara säga att inget av detta var en lögn ,....

Kristine tittade på sara. "Vad skulle du välja? Jag har världens problem, jag har träffat världens finaste kille i min klass men jag gillar en kille jag inte ens har träffat" sade kristine tyst. Sara nickade. "Hur känner du för de båda?" frågade sara. Kristine tittade på henne, jag har seriöst ingen aning svarade hon, den där killen som inte ens finns på riktigt, han är spännande, jag vill ha honom på ett sätt, men den andra killen. Han går ju i klassen och då kan man vara med varandra hela tiden, eller hur? Sara log. "jo jag vet, vilka problem du har tjejen, killen i klassen eller han som inte finns?"

Jag visste inte var jag skulle ta vägen, jag rös. Hela mitt inre väsen ville att jag skulle fly, fly bort från hela skiten, hela byn. Men jag ville få en förklaring till min barndom. Jag gick rakt in i ett mörkt rum, det var kallt och det luktade illa. Sjukligt illa, jag fick till och med kväljningar av stanken. Hade jag haft en ficklampa hade jag försökt hitta källan till stanken. I och för sig så gjorde jag det ändå. På sätt och vis snubblade jag tyvärr över det. Jag såg ned på golvet och kisade. Där framför mina fötter låg en människa, en människa där ansiktet var halvt avrivet och istället var en möglig tygbit ditsydd. Hela kroppen var möglig. Stanken var outhärdlig och synen av kroppen fick mig att bli svimfärdig.det var otroligt äckligt med ett ruttet lik framför sig. Jag backade bakåt och tog mig snubblande ut ur rummet, vände mig om och stod öga mot öga med mig själv. Jag mindes det här, jag mindes det väl och mitt hjärta hoppade över ett slag. Inte den jävla spegeln, spegeln som var en del av att min barndom varit en otrolig skräck.

Kollade på giffarna igår med tjejerna, riktigt roligt även om jag och linnea inte hejade lika mycket:p Haha vi vann iallafall en till match biljett och det är ganska awesome, betyder ju att vi får åka dit igen! Och nu ligger jag i sängen, orkar fan inte kliva upp, borde duscha men orkar inte! Jag har tyska idag, vill inte. Det är ett sjukt tråkigt språk och vore inte det här nian skulle jag faktiskt slutat att läsa det. Men ingen mening att sluta nu, eller?

Jag bryr mig inte om politik egentligen, men när typ allas facebook uppdateringar handlar om politik, sverigedemokraterna och andra partier! Vem ska vinna vem ska förlora? Vem åker ut och vem bestämmer? Vad tycker du vad tycker jag? Fan, jag vet seriöst inte. Jag känner mig som en miljöpartist med feministisktinitiativ! Usch, de verkar så otroligt jobbigt att behöva välja, tack och lov att jag är femton och slipper bestämma mig än. Men om fyra år, då röstar jag och då ska jag ha bestämt mig!

Idag, rättare sagt i natt vaknade jag med världens hals ont, kunde inte sova dör jag hade världens jobbigare sånger i huvudet som inte ville försvinna. Kul... Iallafall lyckades jag somna om. Jag ville vara något pigg till matchet iallafall, även om jag är dödsförkyld (kändes det som x3) Iallafall, jag fick spela, från start och jag gjorde mål! Fatta skönt! Ta en smäll för laget ja? De är klart även om jag är sjuk ställer jag alltid upp för er på vilken position som helst! För tillsammans vinner vi allt! Grattis till vinsten av serien! Super<3

Alltså ibland blir jag så otroligt trött på vissa människor! Nämner inga namn. Känner du dig träffad så okej! Alltså självupptagen som få och bryr sig inte om någon annan än sig själv. Gillar till och med sina egna status uppdateringar, är inte det något patetiskt? Visst jag ska kanske inte säga något men förstå hur störande jag tycker det är med sådana människor som bara tänker på sig själv hela tiden!

Vilket uselt självförtroende man får när man tittar på idol. Jag känner verkligen att jag är typ sämst på att sjunga när jag ser på det. Vissa är verkligen så himla bra! Iallafall, nästa år ska jag anmäla mig! Även om det inte går bra ska jag försöka! Jag kanske inte är bäst på att sjunga men att försöka är väll bra eller? Det är väll bra att försöka komma någon vart, följa drömmarna? Eller ska jag bara sitta hemma och vänta på att lyckan skall komma till mig! Nej, inte okej. Jag ska söka, även om det inte känns som att idol är min grej! Iallafall är det ju en super chans!

Idag, skoljoggen. Jag hade inte ens tänkt springa men det gjorde jag. Jag och emma. Efter att vi proppat i oss bullar och saft så sprang vi faktiskt hela tiden. (Stolt)! Håkan hellström dunkar i öronen och man känner att nu är jag lycklig! Med en fin vän, sockerkick och bra musik är allt bra! Vi sprang till och med ifrån folk vilket vi aldrig trott!

Hur tänker människor när de slaktar folk? När de vill utrota ett helt samhälle? Jag förstår inte. Även om du inte tycker om någon så mördar du väll inte den. Jag ser på ett program på tv:n just nu. Lisa kudrow (skådespelerska) Söker sin familj, alltså sina förfäder. Det visar sig att på den platsen de bott, judar hade bott så under andra världskriget hade man kommit, utrotat och berövat folk på liv. Bränt barn levande på bål. Jag förstår verkligen inte, varför gör man så? Alla människor borde vara lika mycket värda, vare sig ras, språk eller religion. Ingen skall ses ned på! Jag önskar att man kunde enas om det men jag antar att det inte går, alla tycker inte eller tänker som jag.

Att leva sitt liv utan en fast punkt hade aldrig varit svårt för henne, bara jobbigt. Efter att hon flytt från huset för så många år sedan hade hon aldrig förmått sig att komma tillbaka. Men nu var det dags att stå öga mot öga med huset igen, huset som gav henne hemska minnen. Hon slutade tänka på det förflutna, gick istället fram till den rostiga grinden och klev in på gården. Där fanns det inget mer än gamla döda träd och oklippt gräs. Hon drog en lättnadens suck. Hon visste inte vad hon hade förväntat sig men lättad var hon. Hon gick upp för trappan som ledde upp till dörren, hon förväntade sig inte att den skulle vara öppen när hon tryckte ned handtaget men det var den. Det gick upp för henne att vem som helst hade kunnat komma in i huset, hon ville inte tänka på vad som hänt med människorna om de någonsin kommit sig för att gå in. Tanken äcklade henne. Hon var bara lycklig att hon då kommit därifrån levande. Varför hon gick tillbaka dit igen var för att en gång för alla sätta stopp för det onda som härjade inne i huset.

Känslan av att vinna är sjuk, det är underbart när allt bara släpper och glädjen bara flödar ur en. Helt galet. Att få göra det avgörande målet är underbart! Allt bara släpper! Man tänker inte på någonting annat än att nu har man gjort att laget har vunnit. UNDERBART!<3

Försvinn inte från mig snälla! Jag kommer sakna dig så otroligt mycket. Någon gång ibland räcker inte. Jag vill alltid vara med dig, du är den underbaraste vännen jag har. Jag tror du räddade mig från ett liv som jag inte ville ha. Jag älskar dig underbaraste bästa vän. Du och jag. Försvinn inte.

Det är så vackert med tv program som berör, inte som biggest loser eller the hills utan riktigt vackra program som nästan får en att gråta. Kvalster och himmelblå, vackert så man ryser. De berör verkligen och jag vill inte att båda ska vara slut men tyvärr så är de de:(

Jag hatar att jag skriver om kärlek hela tiden, det är ju bara onödigt! Det finns viktigare ämnen här i livet än kärlek. Tillexempel vill jag säga att jag har en väldigt fin vän. Eller jag har flera stycken men just idag ville jag skriva om världens finaste alexandra! Förstår du hur otroligt glad jag är att du och jag har börjat umgås igen!? Skit kul! Vi har absolut ingen humor men vi förstår varandra... Jag säger bara ola svensson och strykjärn. Då fattar säkert bara hon men gud vad roligt det var! Det är awesome att ha vänner, jag tror nästan det är viktigare än att ha en pojkvän/flickvän, eller jag måste medge att det är så! Det är viktigare att ha närmare vänner som alltid finns, som man vet inte lämnar en. Mina vänner och min familj är det finaste jag har. Det är säkert så för er andra också! Glöm inte dem!:) (Måste medge att detta handlade nog också lite om kärlek, men skit samma!)

Att känna någon fast aldrig träffat den personen är läskigt. Att gilla någon fast aldrig träffat den personen är ännu läskigare. Jag förstår mig inte på de som börjar gilla folk på internet som de aldrig träffat, jag förstår inte. Hur jävla korkad får man vara? Det kan ju vara vem som helst, vad som helst! Jag förstår mig inte på mig själv. För nu har jag gjort precis samma sak. Kul!

Jag vill ha dig så mycket att jag funderar på att radera dig! Jag tänker på dig, ofta. Ändå känner jag dig inte egentligen. En människa man aldrig träffat kan man inte känna på riktigt. Ibland undrar jag om du tänker på mig. Jag vet att det gör du inte, du tycker bara att jag är jobbig. Säkert... Jag vill inte... Jag vill inte vara jobbig. Därför ska jag radera dig. Så du får känna hur det är att vara utan mig! För dig känns det ingenting.

Jag stod alldeles ensam utanför grinden till det röda huset, huset som en gång varit mitt hem. En människa med hund gick förbi mig för en stund sedan men annars är jag alldeles ensam. Jag är rädd för att visa mig, rädd för att visa andra att jag finns. Jag är död för de flesta, mitt självmordsförsök hade varit lyckat i ett syfte. Alla i denna byn trodde jag var död, hade trott det i snart tio år. Jag ville inte de skulle få veta sanningen. Sanningen som skrämde mig så fruktansvärt. Sanningen som fortfarande skrämmer mig. Den blodiga förjävliga verkligheten som aldrig går att tas ifrån mig.

Har varit i stan, hittade erikshjälpen och köpte basker och en urgullig tröja! Vi gick också på glassjakt i sten stan. Vad fint det var. Fick höra en massa historier om sten stan och den sista killen som berättade var vacker! Nu sitter man och plågar sig själv genom att titta på en hemsk film! Kul karin!

I natt blev jag uppäten av en räv och en grävling! De hoppade ut ur den öppna källaredörren, jag jagade räven och då åt de upp mig! Skit läskigt faktiskt! Jag hatar rävar och grävlingar från och med nu!

Allt de byggde upp rämnade till slut. Hon samlade ihop spillrorna av det som var kvar, skulle spara dem i en liten ask. Hon visste att han inte skulle göra samma sak. Men för henne var den stunden minnesvärd men för honom var det ingenting.

Men fatta?! Jag ska sluta, sluta gilla folk som faktiskt inte är värd det! Man blir för tusan bara sårad. Och arg. Hon sitter ensam på en stenbänk. Hon har väntat alldeles för länge, alldeles för länge. Hon vet att han inte kommer, men hon sitter kvar ändå. Hon vill så gärna tro att hennes drömprins ska komma där borta, där borta bland träden. Men han kommer aldrig, hon blir lämnad, ensam och sårad.

Alltså tjejer, vi har blivit så sjukt mycket bättre! Vi har tagit ett typ GIGANTISKT kliv och äntligen kommit med i matchen igen! Vi har världens sammanhållning och nu har vi äntligen ett mål med det vi gör! Fan jag är stolt... Men vi blir aldrig som dom från stan, alltså vi blir är fan bara ett lag från landsbygden och vem vill egentligen vara som de från stan? Vi klarar oss bra ju! Esk vi äger just nu! Älskar er tjejer<3!

Hatar, hatar att jag aldrig, aldrig kan göra någonting rätt. Kul karin

Jag förstår inte vitsen med att stå inför en hel klass och försöka lära dem när de är helt ointresserade, jag skulle verkligen inte orka med det! Barn kan ta kol på mig ibland, fruktansvärt jobbigt med skrikande och ointresserad skara ungar! Fy fan! Jag är faktiskt väldigt imponerad av lärarna, all jäkla credit till dem!

Att se sig själv i spegeln kan vara ett stort misstag! Du ser en ful och tråkig, tjock och finnig gestalt som bara är så ful att det egentligen inte finns. Ingen vill faktiskt ha dig, du är för ful för att finnas! Ta livet av dig, du är inte värd dig själv. Fulast i världen, jävla homobarn. Cpunge! INGEN kommer någonsin älska dig! Ja att se sig själv i spegeln ÄR ett stort misstag om man inte tror på sig själv. Men jag menar, för någon är du vackrast i världen! För någon ÄR du faktiskt vacker! Hata inte dig själv för att du inte har det du vill nu! Jag lovar att du kommer klara livet ändå!